vi letar större rum nu. mer väggar att fylla med oss. tvåsamhet som en dag kanske blir något mer än bara vi. han & jag. det får ta tid. jag har inte bråttom.
och jag har fått tid. extra tid. jag väntar på ett positivt besked, igen.
efter sommaren blir jag kallad till eldprovet. har cancern kommit tillbaka eller kan vi andas ut på riktigt? ett negativt cellprov (som i detta ordalag är positivt menat) är ett glädjebesked som jag längtar efter. mina chanser är bra, säger dem.
bra för att det inte finns så mycket kvar att få cellförändringar på.
bra för att cancern inte skickade ut metastaser vilket minskar risken för återfall.
bra för att de upptäckte cancern i tid innan den fick löpa fritt.
under tiden jag väntar på eldprovet, så fyller jag dagarna med att försöka att hitta en tillvaro värd att kämpa för. och jag hittar den. om och om igen.
jag hittar den i ett surrande bi. jag hittar den i lukten av grillen där vi marinerat champinjoner. jag hittar den i hans skratt och hennes leende.
i två små pälsbollar, i solen och i stjärnhimmeln.
ja. jag hittar en tillvaro värd att kämpa för vart jag än vänder blicken.